Swedish cyclist

Skåneweekend

22 juli, 2012

Lyckligast i världen. Ja, nästan. Så känns det efter en helg med kriteriumslopp under fredagskvällen samt på förmiddagen idag. Plus ett linjelopp igår. Allt i ett, under dessa dagar, tamt och faktiskt ganska fint Skåne. Ajdå, har jag börjat gilla Skåne? Vinden var inte lika ”rivig” som under inledningen av veckan och solen orkade bryta sig igenom ett annars väl bepansrant och grått molntäcke. Som varit allt annat än förutsägbar med sina spontana skyfall den senaste tiden. Nåja, hur var det med lyckligast i världen då? What is all the fuzz about? Jag har ju tävlat! Senast var den 24e juni under SM linjet i Södertälje. Nästan en hel månad sedan nu. Min prestation kändes då som om en bogserbil bogserade en annan bogserbil som bogserade en tredje bogserbil som bogserade… Get the point?

Nu var det mer som att göra nypremiär, lite som att få åka nercabbat den där första varma och härliga vårdagen. Känna fartvinden genom hjälmen, svetten droppar ner på glasögonen så det knappt går att se något och ta svängar alldeles för snabbt ibland. Följa klungans rörelser och bara glida med utan att det uppstår några fysiska svårigheter. Under helgens tre lopp var jag så nöjd med att bara få sitta med och uppleva en tävling igen utan att behöva kräkas. Vann jag nått då? Oja, eller onej. Jag vann inget av loppen men allt kändes som en enda stor seger mot det där TWAR-helvetet. Med strukturerad träning ska det nog snart kunna bli lite mer fart på den här bogserande bogserbilen som bogserar en annan bogserbil som… Mycket värmande också att träffa så mycket folk som faktiskt kom fram och visade omtanke med att fråga hur läget var nu. Det maxade hela tävlingshelgen så mycket mer.

Havsluft

18 juli, 2012

20120719-001314.jpg

Kollade läget vid havet idag. Där luktade det tång och på andra sidan skymtade silhuetten av huvudstaden i landet där man alltid ska prata med munnen full av mat. Svepte längs med kusten från Lomma och förbi Bjärred innan jag vände upp ryggen mot vinden igen och seglade hem i en hiskelig fart. I bilden går det att hitta både Öresundsbron och Turning Torso.

GP på fyra ben

15 juli, 2012

Idag hamnade jag visst i Falsterbo av alla ställen. Tydligen var det någon fancy show där som hållit på i en hel vecka nu med stor Grand Prix final idag. Hästar var tydligen grejen och med en hästtokig sambo hade jag inget att sätta emot. Boom, så satt jag bänkad på läktaren framför en stor gräsplätt utsmyckad med diverse kreativa hinder, prydnader, glänsande sponsorbilar och gigantiska kopior av flådiga urverk. Tävlingen var inte så pjåkig när den väl satte igång. Svenskarna fick bra stöd från publiken men räckte endast till en tredjeplats på vår bästa för dagen. Belgarna är inte bara bra på cykel dom la även beslag på dagens tillställning. Nu kan vinnaren, blott 18 år gammal, köpa oändligt med våfflor och frituur när han väl kommit hem med dagens vinstpeng. Eller kanske en ny cykel eller två utan problem.

20120715-234942.jpg

En rolig grej är att alla, eller i varje fall minst hälften, i publiken på nått sätt får för sig att det är dom som sitter och rider där ute på banan. Det hoas, smackas eller manas på i varje läktarrad så fort något börjar gå galet. Antingen går det för fort eller för långsamt och då blir det ett enda stort kollektivt smackande eller hoande. Eller det görs så även om saker går helt städat och snyggt till. Någon vet alltid lite bättre och måste på olika vis ge uttryck för detta i hopp om att hästen ska korrigera sitt misstaget som bara dom ser. Alla vet bättre helt plötsligt. Måste kännas rätt komiskt för rackarn som rejsar runt där nedanför när alla ska lägga sig i och allt som hörs är en enda symfoni av ”houuu”, ”ptttrr”, ”jahjah” och ”smack”. Jag hade blivit tokig. Det är ju för fanken världsstjärnor som härjar runt, inte ridskoleknoddar som just lärt sig slå en volt. Dom har nog bäst pejling själva på situationen. Alla självutnämnda ”experter” var trotts allt underhållande. Kan erkänna att jag fann det hela ganska intressant ändå och kan nog tänka mig att se nått liknande igen.

Dodging bullets

14 juli, 2012

Väderprognosen för dagen var inte den roligaste men ut på cykeln skulle jag ändå. Det blev en enda lång flykt från kolsvarta moln som dominerad i luftrummet. Dagens rutt blev således helt styrd efter vart det fanns luckor i molntäcket där det såg ljusare ut. Vilket visade sig bli en rätt framgångsrik taktik. Men med endast tio minuter från dörren var jag tvungen att chansa och ge mig in under värsta sortens regntyngda moln. Naturligtvis fick jag ett helt monsunregn över mig bara för det. Fick således kliva rakt in i duschen vid hemkomst med alla kläder på. Känslan av att äntligen orka trampa igen gjorde ändå att jag kunde njuta av hela turen från start till stop.

20120715-001437.jpg

Skog och bad

13 juli, 2012

Hux flux hade vi en stor hårig schäfer i vårt hus. Brommatjejen Råda är på sommarkollo hos oss här nere på landet medans husse och matte har flytt till södra Frankrike. Den slöa saken har blivit som förbytt nu när luften består av gödselångor istället för storstadssmog. Snart kan jag nog ställa upp i Golden League i vilken kastgren som helst. Aldrig förr har jag stått och kastat så många pinnar och leksaker som under dessa dagar.

20120713-141236.jpg

20120713-141318.jpg

20120713-141438.jpg

Sommarlov

7 juli, 2012

Två veckor har det gått sedan SM avgjordes i Södertälje. En blöt historia minst sagt. Inte sedan linjeloppet kördes har jag ens så lite som tittat på min cykel. Tills nu, jag tog bort ramnummerlappen. Bortsett från det barnsligt skojiga utförslekandet i Järvsö förra helgen har jag tagit semester från allt vad som kan kategoriseras som träning. Istället har jag knaprat mina Azithgehjagharingenaningvaddetheter-tabletter för att få tillbaka orken. Och nog tror jag det börjar ge effekt om än ganska så liten. Tråkigt nog missade jag dagens batalj i Tidaholm som jag annars hade sett fram väldigt mycket mot och som var ytterligare en höjdpunkt i min tävlingskalender. Kriterium SM avgjordes tydligen på en härligt knixig runda mitt inne i byn. Sablar då. Under en liten runda till fots i skogen hann jag fundera lite på ditt och datt. Då slog det mig att de senaste fem åren har jag inte varit utanför topp fem på SM kortbana. Det borde jag kunna vara nöjd med tycker jag. Det hade verkligen varit skoj att få köra idag men nu får jag spara det till nästa år istället. Blir något jag definitivt kommer sätta pris på. Förhoppningsvis är SVT igång till nästa år igen och ser till att TV-sända hela kalaset som dom gjort de senaste två åren när SM avgjordes i Malmö och Halmstad. Iår blev det inget då OS tydligen stjäl alla resurser för att vi ska få se hela det smaskiga kalaset från London på TV. Mina förhoppningar är nu ställda på att kunna vara tillbaka på tävlingsbanan igen när det är dags för skåneveckan. Eller den borde kanske kallas skånehelgen då både Staffanstorp GP och Eslövs GP inte står med i tävlingskalendern som annars brukar inleda cirkusen i vanliga fall. Dessa drog igång på en onsdag men nu krystas allt igång först på fredagen den tjugonde juli i Södra Sandby och körs helgen ut. Nej men vad sägs om att prova smyga igång vraket lite försiktigt snart. -Skitbra, sa Bill. -Brakskit, sa Bull.

JBP bildbomb

3 juli, 2012

Har ej hunnit göra något av filmen från helgen men har lyckats plocka ut några bilder. Vissa är lite halvdanna då dom är tagna ur filmen och sedan nedkrympta för att passa in på sidan. Kanske behövs en lupp för att upptäcka oss i vissa bilder på grund av detta. Här nedan finner ni i varje fall bevismaterial på att två numera renodlade landsvägsmuppar kan uppföra sig skapligt i åtminstone lägre luftrummen. Inga Stefan Holm höjder men för oss var det mäktigt att få sväva fram utan markkontakt en bit. Behöver jag säga att jag redan tittar på heldämpade riggar att utöka min privata maskinpark med nu. Rejält med slaglängd vill jag ha.

Gillade du bilderna? Skriv en kommentar vettja!

Arbete pågår

1 juli, 2012

Smällkaramellen uteblev som sagt för egen del vid SM. Twar stavas orsaken till en ganska bottenlös första halva av säsongen utan vidare fjös. Nu knapras det antibiotika med förhoppning om att saker och ting ska bli som det brukar vara. Arbete pågår med att rensa ut skiten. Har därför också tagit tillfälle till att släppa allt som sker framöver ett tag bara för att ge mig själv chansen att ladda om. Det borde finnas roliga saker att slåss om lite senare också.

Men bara för att jag äter medicin innebär det inte att jag måste sitta helt still den här gången. Viss aktivitet var okej. Så varför inte prova något för mig alldeles nytt på två hjul? Tacka fan för att Patrik ringde och sa att allt var ordnat för en weekend uppe i Järvsö för lite liftburen cykling. Pang och tjoff, sa det så satt jag bara timmar senare på flyget tillbaka upp till Stockholm. Lite bilåka och vips stod jag redo likt en Star Trooper bredvid en freeriderigg. Helgen har således spenderats mestadels mellan hoppen i ”Barbro”, bland stenar och drops utför ”En tuff brud” och i sköna velodromsvängar i hela Järvsö bergscykelpark. Satan i gatan vad jag hade skoj. Det var inte bara två eller tre gånger det höll på att flyga åt helvete. Med slaktade armar och händer är det nu dags att återvända hemåt för lite mer relax innan det ska startas om på nytt med träning igen. En del åkning har dokumenterats med GoPro:n och jag ska försöka få ut ett par klipp lite senare men vågar inte lova för mycket.

20120701-233436.jpg